Tankar
-
I dag är trädgården gul
I dag ser jag allt jag inte såg i går. Rudbeckian har sina gula blommor kvar. Löven på trädgårdens alla träd är gula, bruna och gröna. Talgoxar hoppar uppför trädens stammar. Pickar näbben mot barken. Söker och finner små insekter. En katt smyger längst med måbärshäcken. Det är 10 grader varmt och grannen klipper gräsmattan.
-
Barmark
I går snötäckt landskap i några timmar. I dag barmark, grådis och plusgrader. Ingen froströk som viskar att vintern är på väg. Det vita, fluffiga snötäcket åker på och av. På och av.
Någon har ombesörjt att snökäpparna är i marken vid vägbanans kant. Dahliaknölarna och potatisen är uppgrävda och lagda i förvar. Grillen och utemöblerna är intagna. Trädgården är grön och brun. Bara grönkålen möter frostnätterna med outtröttlig kraft.
Nu är det som måste hinnas med gjort. Den stränga kölden kommer tids nog och med den tjälen som slår sig ner i marken och med bestämdhet förkunnar – nu vilar jorden. Det vet jag.
Men än finns lite tid kvar. Kanske hinner jag med att plantera några tulpanlökar innan vintern är här? -
Snötäcke
Ett vitt, tunt täcke har lagts över naturen. Viskningar bakom froströk. Hälsningar om att tiden för återhämtning är här.
-
1900-talets alla decennier i samma butik
En antikbutik rymmer så många olika tidsperioder. Gamla Ting i Dalstorp är inget undantag. Sigbritt som äger butiken hade en dröm. Efter pension från omsorgsyrket ville hon starta en antikvitetsbutik. Hon frågade om hon fick hyra lokalen i Dalstorp. Fick ett ja och i år är det 15 år sedan hon uppfyllde sin dröm.
När jag går in genom dörren säger jag först ”Hej” sedan strosar jag långsamt vidare in i butiken, sänker mitt tempo och öppnar upp min fantasivärld.
Jag behöver inte vara inne i butiken någon längre stund innan jag hittar en kruka i rokokostil som lyser i sin märkliga grön-brun-gula färg. Jag tar ner den från hyllan och ställer den på kassadisken och säger ”Den här vill jag ha. Perfekt att använda för blomsterarrangemang till mina dahlior”. Jag paxar rokoko-krukan, tänker jag. Är inte klar. Vill se mer.
Jag tittar vidare på alla saker som varit i andra människors ägor; Kaffeserviser, vaser, speglar, glasskålar, kristallkronor, ljusstakar, tavlor, små väskor till fest och stora resväskor till långresor. Inspireras av att se saker från 1900-talets alla decennier i samma butik. Det känns bra att saker får en chans att hitta en ny ägare.
Här en tavla med guldram. Det vackra staffliet tillhör butiken. Inte till salu. Det kräver yrket ibland. Antikhandlarna behöver sina verktyg för att skylta varor.
Jag frågar om jag får ställa dit en ny tavla.
En sak som jag har skrivit förut men som tål att upprepas är att vackra ramar går att använda till egna fotografier eller posters. Men den här tavlan med sitt söta motiv kanske ska lämnas intakt.
Bakom staffliet anar jag resväskor.
Den bruna i mitten. En nästan likadan hade min morfar, han var född 1912. Stadiga, tåliga resväskor i olika bruna nyanser. Inga lättviktare men låsbara. I dag har många en svart resväska på hjul och de väger nästan ingenting.
På ett bord intill, aftonväskor som minner om en svunnen tid.
Med lite uppfinningsrikedom kan saker få en ny funktion. Detta gamla lås är vackert i sitt hantverksutförande och skulle mycket väl kunna platsa som en prydnadsdetalj i någons hem.
Hörnan till vänster om kassadisken. Glas och porslin i orange och blått har fått varsin hylla. En erfaren sakletare ser direkt vad hon eller han vill ha.
En närmare titt på den blå sektionen. En brun liten uggla med gröna ögon har smugit sig in. Han passar där som en länk mellan det bruna i kannan till höger bakom honom och de gröna skiftningarna i vasen till vänster.
En hushållsvåg. Ljusstakar och ytterligare en CAP burk. CAP står för Claes August Pettersson. Han ägde en choklad och konfektfabrik i Göteborg. Jag kan tro att den burken väcker minnen om karameller hos den äldre generationen.
En glasvas i orange. Perfekt form för en mellanstor bukett. Kanske lite längre stjälkar av vit rosenskära.
Det är många som gillar att fynda burkar av plåt med vackra motiv och snirkliga mönster. Här finns en hel hylla, proppfull med burkar i alla storlekar, färger och former.
Koppar, fat och tallrikar. Serviser utvalda med känsla.
Sigbritt bakom kassadisken i sin butik. En inspiratör!
Genom glaset i kassadisken ser jag broscher jag gärna vill titta närmare på.
Det är vackert med brosch som smycke på andra men själv har jag nog aldrig använt en brosch. Kanske ska prova om det är någonting för mig. Olika stilar och tidsepoker på samma ställe. Här finns mycket fint att välja mellan. I nedre vänstra hörnet saltkar i silver.
En gåva till dig själv eller någon du håller kär. Jag tycker det är lättare att köpa presenter i en antik/secondhandbutik. Förrförra julen köpte jag alla julklappar till min familj i denna butik. Jag valde att handla second hand – det miljövänliga shoppingalternativet. Okej…jag kan erkänna att jag var ute i sista sekunden och jag behövde hitta tre julklappar på kort tid. Gåvorna blev mycket uppskattade och jag sparade både tid och pengar.
Jag tackar för besöket och kommer snart tillbaka.
I Oktoberkvällens mörker lyser skyltningen i det ena fönstret i orange, guld och vitt.
Blått, grönt vitt. Björnar, krukor och en fin soppterrin. Butiken har öppet varje torsdagar eller enligt överenskommelse.
Snart närmar vi oss advent då brukar skyltningen hos Gamla Ting sprida en mysig känsla av förväntan och jul.
Ett tips är att börja leta julklappar redan nu när du besöker din favorit antik/retro/secondhandbutik.Har du några tips på antik/retro/secondhandbutik som du brukar besöka?
-
I natt kom frosten
Dahliorna luras att klä sig i den skimrande frosten. Föga vet de att den förgör dem. De tål blåst, sol, ösregn men frosten tar allt ovanför jord.
Nu vill de få sina knölar uppgrävda och undanstoppade. Några månaders återhämtning och vila fram till våren.
Under morgontimmarna är de vackra i sin nya frostskrud.
Men under förmiddagen kommer baksmällan. Efter frostens framfart finns inte längre någon återvändo, ingen chans att täcka med fiberduk eller gamla lakan.
Den vita dahlian har vikit sig men ännu inte helt tappat sin spänst. Om någon timme har den helt förlorat sin färg och kraft.
Likt gulnat, blött papper. Kvar är bara en sörja av blad och blommor.
De som ännu ej hunnit slå ut.
Några dagar till och världen hade skådat en magnifik gigant.
Så nära, bara någon dag bort så hade även denna knopp fått svaja stolt i höstsolen.
Vika sig dubbelvikt och vända sig bort går icke. Frosten nyper hårt och skoningslöst. Men den här lila dahlian fick några dagar i höstsolen innan frosten kom.
Så här såg den ut någon vecka tidigare.
Jag hade mina aningar om frostens antågande. En sista bukett hann jag plocka mig.
Nu står de tillsammans med en kvist av gul rudbeckia och väntar på att kanske få komma med i ett blomsterarrangemang.
-
Dahlian är höstens drottning i trädgården
Oktober och det blommar alltjämt i min trädgård. Hösten är dahliornas tid. De minner om augusti med sin frodiga rikedom. Tefatsstora färggranna skönheter bjuder fortfarande hungriga insekter till spis. Deras skönhet och riklighet är dock bara en frostnatt bort från att förintas.
Men än finns tid att njuta. Café au Lait, en krämvit tallriksdahlia.
Lila dahlior. Den till vänster dekorativdahlia sådd från frö, förra året. I år har den blommat rikligt. Den nere till höger heter Who Me.
Who Me. Köpt som knöl i maj. Utlovad att bli 120 cm hög. Är i skrivande stund knappt en meter över marken. Förgrodd i kruka men avsaknad av sol och extrema mängder regn i juli har nog gjort sitt avtryck. Tycker den är ljuvlig i sitt trevande försök att slå ut sina första knoppar.
Denna fluffiga dekorativdahlia är frösådd i kruka i april förra året. I år fick den flytta till en skyddad plats i sydväst läge och har producerat runt 15 blommor detta år. Antalet kronblad ökar från första till sista blomningen.
De två första blommorna i juli var små och nätta.
Nu ser blommorna ut så här när de är på väg att slå ut. Den har hittat sin plats i trädgården och får nog bo här nästa år igen.
Den röda dekorativdahlian intill även den frösådd i kruka i april förra året får samma plats nästa år.
Förhoppningsvis hinner denna rosa skönhet slå ut i sin fulla prakt innan frosten kommer. Frösådd i april i år. Planterad i en rabatt som skulle bli både tät och hög. Så blev det inte.
Nyfiket undrar jag vad som döljer sig innanför denna halvutslagna knopp. Sådd från frö i våras. Det krävs tålamod att odla från frö. I min trädgård tar det tid för de flesta knölarna att växa till sig och det är först i slutet av september som de blommar.
Orange kaktusdahlia. En av mina favoriter. Fick en stor knöl av min granne förra våren. Då planterade jag den på en plats med för mycket blåst. I år fick den bästa platsen i en rabatt i skyddat sydväst läge. Den strålar in i det sista tillsammans med lila jätteverbena som även den behöver grävas upp och övervintra i kruka i garaget.
Jag hoppas på några fler veckor av färgprakt och tid för märkning. Efter frosten följer arbete med att gräva upp knölarna och förvara dem över vintern i ett svalt utrymme.
-
Naturen i höstskrud
Ett vilsamt lugn har infunnit sig. Naturen skiftar långsamt färg. Träden byter ut sin gröna dräkt. Dag för dag, löv för löv. Nu klär de om till höstskrud. Så obemärkt och sakteliga.
En tavla i ständig förändring.
-
Vasinventering
Jag får flera kreativa idéer varje dag. Ett fåtal utförs direkt, eller förkastas. Men så kommer de där idéerna som är lite mitt emellan. Det tar för lång tid att utföra dem direkt men de är (i tanken) för bra för att förkastas. Halvbra idéer påbörjas men lämnas snart åt sitt öde. De skapar oreda och begränsar arbetsflödet. Vasinventeringen är en sådan idé.
För någon dag sedan städade jag mitt kontor/studio. Bara någon dag senare är mitt tomma skrivbord framför fönstret fullt med vaser. Å där står de och tar upp plats i väntan på att bli fotograferade.
I dag blev det av. Studiolamporna åkte fram. Ändrar bakgrund. Flyttar om vaserna.
Solitärvaser. Antal sex. Passar utmärkt att använda till sticklingar och en ensam blomma.
Mellanstora vaser. Fem stycken. Passar bra till rosor, tulpaner och mindre buketter.
Stora vaser. Sex stycken. Passar bra till dahlior, solrosor och kvistar av körsbärs- eller äppelträd.
Klarglas stor. Två stycken. Jag brukar använda dessa till tulpaner men även att lägga i blommor som flyter på ytan. ”Bubblorna” är i glas och flyter. Finns även glasbehållare för att sätta värmeljus i som också flyter. Fler användningsområden än vas men dessa får ändå räknas till vaser.
Totalt 19 vaser. Jag tror det var alla. I ärlighetens namn trodde jag att jag hade betydligt fler vaser. Den gul och vitrandiga mellanstora vasen är köpt på IKEA någon gång på 90-talet och det var ett tre pack som även innehöll två större vaser. Vet inte vart de är. Kanske de har blivit utrensade någon Feng shui eller Marie Kondo -attack.
Inser efter denna inventering att jag saknar en riktigt stor vas att ha långa solrosor eller Gladioler i. Det kan jag köpa om jag hittar en men om jag ska köpa nya vaser ska jag rensa ut och lämna in vaser till Återbruket i Limmared eller sälja.
-
Dimman målar landskapet i en gråskala
Dimman ligger tät över Dalstorpasjön denna morgon. Träden vid strandkanten har börjat få några gula blad. Naturens färgskala skiftar dag för dag. Riktar jag blicken ut över sjön är det vid första anblicken svårt att avgöra vilken tid på året det är. Sjön är stilla. Sikten begränsad. Färgskalan minner om en vinterdag. Dimman har målat landskapet i en gråskala.
-
Utanför mitt kontorsfönster
Sol och värme hela dagen. Nu är kvällen här med ljumma vindar. Utanför mitt kontorsfönster strilar solen genom björkarnas lövverk. Så mycket som kan bli gjort: gräva en ny rabatt för mina dahlior, plantera om tomater, sparrisar, solrosor, smultron. Hitta en plats för lejongap och luktärt. Bygga en spaljé till luktärterna. Listan kan göras lång.
Koltrasten sjunger. En bullrande bil åker förbi. Likt en osynlig svans följer oljudet med bilen. Kvar blir sommarkvällens ljud. Småfåglar, TVn på nedervåningen och koltrastens sång.
Jag sitter kvar här och njuter av lugnet och tystnaden. Ingen brådska. Hela långa sommaren är framför mig.