Trädgård
-
Kontraster
Ute: Pionen i november.
Inne: Jag målar med gouachfärg. Här magenta och vitt. Vika kontraster!
-
En viol i gräsmattan
Hittade en blå viol i gräsmattan i dag. Lite tilltufsad men vackert blå och gul.
-
Spegelrabatten
Under ett år bjuder trädgården på kontraster. Här en bild på spegelrabatten som den ser ut nu i november. Jag räknar med att det kommer ta ganska många år innan jag har hittat de växter som avlöser varandra på ett vackert sätt så det blommar från vår till sen höst.
Så här såg spegelrabatten ut den 7 augusti i år. Gles och endast ett fåtal blommor speglade sig i sin like på motsatta sida. Jag gör ett nytt försök nästa år.
-
Tulpaner
För några dagar sedan beställde jag 20 tulpanlökar. Halva priset på Impecta Fröhandel. Små lökar. Ser fina ut på bilden. Gillar att de skickar lökarna i en papperspåse.
Min favorittulpan är den rosa med blå-svart-vit mitt.
Lite av ett lotteri. Ska bli kul att se vad som kommer upp.
Förebild, efterbilden kommer i april-maj. Blir säkert fint till våren. Hoppas att de tulpanlökar jag planterade förra hösten kommer upp igen till våren. Återstår att se.
Tre av lökarna hade vita prickar på sig och en liten tofs.
Hittade en liten egen hörna för dem. Det ska bli intressant att se vad det blir för tulpaner av dessa tre.
-
En ensam kämpe
Till min förvåning hittade jag en kållarv på grönkålen. Nu i november! Vilken överlevare. Kämpar på så länge det finns mat.
-
Ett ögonblick
Varje dag efter lunch kommer talgoxarna till trädgården. En talgoxe hoppar och flyger runt i ett träd. Ständigt vaksam. Letar någonting att äta. Hittar föda i trädets minsta vrår. Hon stannar upp. Tittar på mig och mitt teleobjektiv. En snabb bild sen flyger du vidare till nästa träd. Snabbt och kvickt jobbar du. Hur många träd hinner du med varje dag? Du är så företagsam.
-
I dag är trädgården gul
I dag ser jag allt jag inte såg i går. Rudbeckian har sina gula blommor kvar. Löven på trädgårdens alla träd är gula, bruna och gröna. Talgoxar hoppar uppför trädens stammar. Pickar näbben mot barken. Söker och finner små insekter. En katt smyger längst med måbärshäcken. Det är 10 grader varmt och grannen klipper gräsmattan.
-
Barmark
I går snötäckt landskap i några timmar. I dag barmark, grådis och plusgrader. Ingen froströk som viskar att vintern är på väg. Det vita, fluffiga snötäcket åker på och av. På och av.
Någon har ombesörjt att snökäpparna är i marken vid vägbanans kant. Dahliaknölarna och potatisen är uppgrävda och lagda i förvar. Grillen och utemöblerna är intagna. Trädgården är grön och brun. Bara grönkålen möter frostnätterna med outtröttlig kraft.
Nu är det som måste hinnas med gjort. Den stränga kölden kommer tids nog och med den tjälen som slår sig ner i marken och med bestämdhet förkunnar – nu vilar jorden. Det vet jag.
Men än finns lite tid kvar. Kanske hinner jag med att plantera några tulpanlökar innan vintern är här? -
I natt kom frosten
Dahliorna luras att klä sig i den skimrande frosten. Föga vet de att den förgör dem. De tål blåst, sol, ösregn men frosten tar allt ovanför jord.
Nu vill de få sina knölar uppgrävda och undanstoppade. Några månaders återhämtning och vila fram till våren.
Under morgontimmarna är de vackra i sin nya frostskrud.
Men under förmiddagen kommer baksmällan. Efter frostens framfart finns inte längre någon återvändo, ingen chans att täcka med fiberduk eller gamla lakan.
Den vita dahlian har vikit sig men ännu inte helt tappat sin spänst. Om någon timme har den helt förlorat sin färg och kraft.
Likt gulnat, blött papper. Kvar är bara en sörja av blad och blommor.
De som ännu ej hunnit slå ut.
Några dagar till och världen hade skådat en magnifik gigant.
Så nära, bara någon dag bort så hade även denna knopp fått svaja stolt i höstsolen.
Vika sig dubbelvikt och vända sig bort går icke. Frosten nyper hårt och skoningslöst. Men den här lila dahlian fick några dagar i höstsolen innan frosten kom.
Så här såg den ut någon vecka tidigare.
Jag hade mina aningar om frostens antågande. En sista bukett hann jag plocka mig.
Nu står de tillsammans med en kvist av gul rudbeckia och väntar på att kanske få komma med i ett blomsterarrangemang.
-
Dahlian är höstens drottning i trädgården
Oktober och det blommar alltjämt i min trädgård. Hösten är dahliornas tid. De minner om augusti med sin frodiga rikedom. Tefatsstora färggranna skönheter bjuder fortfarande hungriga insekter till spis. Deras skönhet och riklighet är dock bara en frostnatt bort från att förintas.
Men än finns tid att njuta. Café au Lait, en krämvit tallriksdahlia.
Lila dahlior. Den till vänster dekorativdahlia sådd från frö, förra året. I år har den blommat rikligt. Den nere till höger heter Who Me.
Who Me. Köpt som knöl i maj. Utlovad att bli 120 cm hög. Är i skrivande stund knappt en meter över marken. Förgrodd i kruka men avsaknad av sol och extrema mängder regn i juli har nog gjort sitt avtryck. Tycker den är ljuvlig i sitt trevande försök att slå ut sina första knoppar.
Denna fluffiga dekorativdahlia är frösådd i kruka i april förra året. I år fick den flytta till en skyddad plats i sydväst läge och har producerat runt 15 blommor detta år. Antalet kronblad ökar från första till sista blomningen.
De två första blommorna i juli var små och nätta.
Nu ser blommorna ut så här när de är på väg att slå ut. Den har hittat sin plats i trädgården och får nog bo här nästa år igen.
Den röda dekorativdahlian intill även den frösådd i kruka i april förra året får samma plats nästa år.
Förhoppningsvis hinner denna rosa skönhet slå ut i sin fulla prakt innan frosten kommer. Frösådd i april i år. Planterad i en rabatt som skulle bli både tät och hög. Så blev det inte.
Nyfiket undrar jag vad som döljer sig innanför denna halvutslagna knopp. Sådd från frö i våras. Det krävs tålamod att odla från frö. I min trädgård tar det tid för de flesta knölarna att växa till sig och det är först i slutet av september som de blommar.
Orange kaktusdahlia. En av mina favoriter. Fick en stor knöl av min granne förra våren. Då planterade jag den på en plats med för mycket blåst. I år fick den bästa platsen i en rabatt i skyddat sydväst läge. Den strålar in i det sista tillsammans med lila jätteverbena som även den behöver grävas upp och övervintra i kruka i garaget.
Jag hoppas på några fler veckor av färgprakt och tid för märkning. Efter frosten följer arbete med att gräva upp knölarna och förvara dem över vintern i ett svalt utrymme.