Foto från arkivet
-
Kvällsljuset – sista timmarna i maj
I går kväll tog jag en kvällspromenad. Den här bilden är tagen klockan 21.00. Underbart ljus.
Land möter vatten. Kvällshimlen speglar sig i stilla sjövatten.
Där det för några veckor sedan växte vitsippor har hundkex och smörblommor erövrat marken.
Små, små vita blommor bildar tillsammans en vacker äng.
En halvdöd gran ger karaktär till landskapet. Både sommar
och senhöst (fotograferat 2 november 2023). Om man jämför bilderna så ser den barrlösa delen av granen inte helt död ut.
Rosa himmel och gula smörblommor. Inga kor syntes till i dag.
Stenmurens grå stenar byter skepnad i kvällsljuset.
Nyslaget hö i långa rader.
Långa snirkliga rader. Sakta vandrade jag vidare, hemåt i kvällsljuset.
-
Lyssnar på en bra ljudbok
Hittat en bra ljudbok som håller mig sällskap genom målandet. Barnbruden av Anna Laestadius Larsson. Den handlar om Hedvig Elisabeth Charlotta som 1774, vid 15 års ålder, blir den yngsta kungliga bruden i Sveriges historia när hon gifter sig med Hertig Karl, bror till Gustav III.
Miljöbeskrivningar av Stockholm på 1770 talet är uttrycksfulla. Nöden och fattigdomen bland väldigt många är stor. En skarp kontrast till flärden och överflödet i de kungliga rummen. Klasskillnaderna är gigantiska.
Författaren bjuder in läsaren att komma nära karaktärerna genom att berätta vad människorna äter, hur de tvättar sig, klär och sminkar sig.
Man får även följa två andra karaktärer: Sophie von Fersen och Pottungen – en stum flicka på 8 år som tar hand om andras skit.
Detta är första boken ur en trilogi som utspelar sig i Gustavians tid och beskriver kvinnornas liv ur deras perspektiv.
Bilden på Kungliga slottet är från en filmsekvens som inte kom med i filmen om Sophie Ahlbom. Om du vill titta på filmen om Sophie Ahlbom gör du det här.
-
Cyrina
Jag hittar ett inlägg på Facebook. Anna hade lagt ut bilder på sin favorithäst från tonåren. Det väckte många minnen och jag plockade fram mina äldsta osorterade fotolådor. Ågesta Ridskola på gränsen mellan Huddinge och Farsta, i Stockholm. Den här blekta bilden är från 1993. På väg ut i hagen är Cyrina, Fasad, Labinett och Wanja och den mörkbruna hästen kanske är Windy.
Våren 1991. Jag var tonåring, gick gymnasiet och var skoltrött. Att åka till stallet var alltid roligt. Träffa kompisar. Stå inne i boxen hos Cyrina, rykta henne och vila mitt huvud hennes starka kropp. Hon var stor och stadig. Jag var som kvicksilver. Hon gjorde mig lugn.
Permanentat hår och en hel del hårspray. Den här bilden är från 1990 tror jag. Om jag blundar kan jag fortfarande känna känslan av att stå nära henne.
Juni 1991, efter vårterminens sista ridlektion red vi barbacka till hagen. Jag minns att jag kunde ta tag i hennes man och svinga mig upp på hennes rygg. Det handlade inte om styrka utan om teknik. Säkert totalförbjudet på dagens ridskolor. Hjälm hade jag på huvudet – det var det aldrig något snack om. Spelade inte någon roll om man hade ”balja” eller kask.
Så många fina minnen.
-
Ännu inga dahlior
Alltid lite otålig i inledningsskedet. Dahliafröna kom i jorden för lite drygt 55 timmar sedan. Jag får hålla mig till tåls ytterligare några dygn. Kollar till dem flera gånger om dagen. Funderar samtidigt på vad jag förväntar mig att se?
Kanske detta.
Eller den här.
Eller kanske den här.
Lite naggad i kanterna men så vacker.
Samtliga dahlior är fotograferade i Dahliaparken i Enskede, Stockholm. Parken drivs av föreningen Dahliaentusiasterna https://dahliaentusiasterna.se Öppet dygnet runt och kostar inget att gå in. Väl värt ett besök i september.
-
Små steg mot stora drömmar
Ibland upplever jag som företagare stagnation eller en låsning i det kreativa skapandet. Idéerna saknas och allt står bara still.
I tisdags var en sådan dag. Hade en känsla av att sitta fast. Stirrade in i ett blankt dokument och tänkte på mina drömmar och mål som jag inte förverkligat eller uppnått.
I mer än ett år har jag känt ett behov av att måla vit matt färg på väggarna i mitt arbetsrum. Tänker på alla foton och filmprojekt jag vill göra. Hur svårt ska det vara. Det blir inte bra fotografier i ett rum med blå tapet och vita stjärnor. Ingenting blir gjort. Att vara hård mot sig själv ökar inte viljan att vara kreativ. Tog en paus från det tomma dokumentet och började rensa i skåpet där jag förvarar diverse fotoutrustning. Hittade en hårddisk. På den upptäcker jag bilder som visar hur min första arbetsplats såg ut, mitt andra år som företagare 2018.
En kontorsstol vid köksbordet. Travar med fotoutrustning, hårddiskar och papper som skulle flyttas undan varje gång det var dags för middag.
Drev företag och gick olika kurser inom fotografi och film. Minns att jag önskade mig ett rum med plats för ett skrivbord och en iMac. Jag närde också en dröm om ett eget arbetsrum med plats för flera skrivbord och en fåtölj – men det kändes långt borta. Jag ville komma lite närmare den drömmen? Det viktigaste där och då var att slippa plocka undan alla mina saker. En plats som var lite mer organiserad. Kanske en hurts eller hylla på hjul? Det blev till att åka till IKEA.
Perfekt för hårddiskar, pennor, fotoutrustning, böcker och alla papper.
Tänk vad en ”Råskog” rullvagn med måtten 35x45x78 cm från IKEA kunde göra för att få mig att känna att jag hade tagit ett steg närmare ett eget arbetsrum. Minns att jag var nöjd.
Blir så peppad av att titta på de här gamla bilderna från 2018 när jag och min sambo bodde i en tvåa på 57 kvadratmeter i Stockholm.Hösten 2021 köpte vi hus. Ett hus tillräckligt stort för att rymma mitt alldeles egna arbetsrum. Här sitter jag nu och muttrar över en felaktig färg på väggarna.
Fotografier från en förfluten tid som nu ger ny kraft att fortsätta drömma.
-
Ett roligt minne från 2018
Det finns dagar det känns som jag bara står still på samma ställe och stampar. Vilket håll är framåt – för mig och mitt företag? Har börjat skriva på två olika längre blogginlägg som innehåller flera bilder. Dessa inlägg kommer publiceras först nästa vecka och veckan där på. Behöver material att lägga ut på bloggen. Nu i dag!
Jag vill att bloggen ska vara en blandning av både mina fotografier och tankar kring företagande, foto och formgivning och lite om vad som händer i mitt liv. I dag var det bara tvärstopp. En blank sida stirrade tillbaka på mig. Svårt att hitta inspiration. Jag började gå igenom en hårddisk från 2018 och då hittade jag en bild min sambo tog på mig i mataffären hösten 2018. Första gången jag fick betalt för att mina fotografier publicerades i tidskriften M magasin. Vilket fint minne. Det gjorde mig glad.
En glad Sofi Lind köper M magasin i mataffären.
Några dagar senare fick jag M magasin (Nr 12 augusti 2018) hemskickad med posten. Hade då ingen aning om att man ofta får ett exemplar av tidskriften där ens bilder publicerats hemskickad. Jag har sparat båda exemplaren som minne.
När jag gick igenom hårddisken hittade jag flera bilder jag tagit när jag gjort olika jobb under 2018. Klokt av mig att fotografera även minnesbilder och inte bara fotojobben. Känner mig lite rikare när jag grävt runt i min bildskatt. Idéer på inlägg till bloggen poppade upp som popcorn i huvudet.
-
Abstrakt fotografi
Någon gång då och då händer det att jag tar abstrakta fotografier. Ytterst sällan planerar jag att jag ska fotografera abstrakta bilder. Det sker i stunden. Som den gången jag såg hur ljuset blänkte i en fönsterruta med Diamant råglas. Den typ av glas som kan sitta i äldre badrumsfönster.
Zoomar in. Testar att flytta kameran så att motivet förändras. Med dagens teknik kan jag se resultatet direkt. Provar mig fram. När den här typen av fototillfällen uppstår släpper jag alla tankar och lyssnar bara till känslan.
Alla bilder bygger på samverkan mellan motivet, ljuset, kameran och fotografen. När jag fotograferar abstrakta bilder upplever jag att det är motivet och ljuset som styr i större utsträckning. Vid abstrakt fotografering blir jag mer följsam och fångar det jag ser eller känner.
Ibland uppstår olika mönster som kan se ut att föreställa olika djur.
Andra bilder kan ge en känsla.
Eller en riktning.
Ingen bild är den andra lik. En del i tjusningen är att bilderna blir unika och omöjliga att återskapa.
De här fotografierna är inte redigerade. Bilderna är fotograferade med en Iphone 6, oktober 2020. -
Älggräs i vinterskrud
-
Inventering av fotoarkiv
Isflak i Årstaviken fotograferad vintern 2009, tror jag. I kväll har jag börjat gå igenom mina hårddiskar med fotografier. Varje gång jag gör det så önskar jag att jag hade fört mer noggranna anteckningar över var och när fotot är taget samt vilka personer som är på fotografierna. Var fotot är taget brukar oftast inte vara så knepigt att komma ihåg. Jag har bra bildminne. Men när vilket årtal? 2010 eller 2011? Och vad hette kompisens kompis?